Att virka är fortfarande något ganska så nytt för mig. För ett år sedan hade jag inte en tanke på att virka, men nu tänker jag på det mest hela tiden. Det får mig att må bra och det är spännande att se hur någonting växer fram. Men det jag också känner mer och mer är att jag, även om jag sitter ensam i soffan, ändå är en del av någonting större. Hantverk och handarbete har en sådan lång tradition att man nog inte ens kan säga när, var och hur det uppstod.
Men framförallt känns det som att jag än mer hänger samman med mormor som är fantastisk på att väva. Tyvärr väver hon inte längre på grund av att synen blivit för dålig. Också med farmor som är grym på att sticka och sy och egentligen allt som har med garner och textil att göra. Min gammelmormor var en fantastisk sömmerska som kunde sy klänningar med en fantastisk detaljrikedom. Även min gammelfarmor har ägnat sig åt broderi och min syster är fantastisk på att jobba med scenkostym. Även min mamma har hållit på en del med handarbete, även om det inte längre är något hon gör.
Så även om vi har olika erfarenheter, så är det här ändå någonting vi delar även om vi haft och har olika handarbetsfavoriter.
Mormors vävstuga
Farmors syrum
Broderier från min gammelfarmor
